Livet är en upptäcktsfärd från den dagen vi födds och resten av livet. Att lära sig krypa, stå och gå och sen prata och vidare är en del av livet. Allt detta tar vi för givet och om något inte fungerar blir vi oroliga och undrar om något är fel.
Vad är normalt i det Krista livet? Här har vi inte samma självklarhet som barnen som växer upp utan här har vi kyrkan som består av våra med vandrare. Deras liv ger oss exempel på vad tron är. Alla dessa möten där vi få exempel på livet med Jesus.
Självklart har vi Bibeln till vår hjälp men avståndet i tid och kultur kan inte ersätta nuet. Vi behöver vittnesbördet ”det vi sett och hört det vittnar vi om” Att läsa Jesu liv och gärningar är viktigt väldigt viktigt men vi behöver ett nu. Detta nu är vad församlingen ska vara. Predikan ska vara exempel på ett nu. Ett vittnesbörd om vår tro och hur Jesus är med oss.
Det är viktigt med teologiska och djupgående bibelstudier men utan ett nu riskerar vi gå vilse. Inte för att Bibeln inte är sant utan för vi behöver förstå Bibeln i vårt nu. Då blir den sant för oss i dag.
För att göra detta behöver vi vittnesbördet från församlingen. Från enskilda samtal till offentliga vittnesbörd till mindre samlingar. Vi behöver dela våra erfarenheter. Kyrkan skall tillsammans förstå djupet och bredden av vem han är. Detta är inte en kunskap vi alla behöver utan en erfarenhet vi ska äga. Kunskap om Gud är en väg erfarenhet är att gå på den. Kunskap ger inte ett vittnesbörd men att gå på den gör.
Förkunnelsens ursprung erfarenhet
Församlingen som växtplats för vittnesbörd
Ansvaret att vittna
Leva ett liv som ger vittnesbörd