Värde
Rätta värdet
I livet som vi alla lever upplever jag att vi ofta blir bestulen på så mycket. Ofta kanske vi tänker på ekonomiska värden men det finns andra saker som är så mycket mer värt. Det värde som vi har som människa blir ofta reducerat, för en del går det långt och endast smulor har man kvar.
Vi alla människor är en familj och vi alla bär på ett ansvar att lyfta varandra. Så är skriver jag om detta och vikten att vi alla tar mod och ger värde till vår nästa.
Värdighet
Vad är vi upptagna med?
På arbetsplatser, i våra hem. Varje dag möter vi människor och går ifrån dem. Var lämnar vi efter oss i dessa korta eller längre möten? Precis som vi försöker lukta gott försöker vi lämna folk med värdighet och en känsla av att blivit sedd?
Denna bild är tagen utanför Jerusalem i Israel. Denna stad är ett centrum för mångas tro men vad lämnar vår tro för doft? En del dödar för tron andra dör för tron.
De tysta forspåren
Vad döljer sig bakom allt, alla tankar och känslor och ord? Det finns brist på mycket i livet men jag menar att bristen på att verkligen mötas är det som vi saknar mest. Modet att våga prata men det modet kommer aldrig utan att någon vågar vara mottagare av det. Denna dikt är skriven under min utbildning i psykiatri. Vi hade en dag och pratade om våra erfarenheter rörande självmordsnära tankar och självskadebeteenden. Vågar vi mötas när det vi möter är någon som gått sönder?
Livs sprickor ...
Det första jag märkte var andras sprickor. Samtal efter samtal, ville så gärna hjälpa. Det tog ett tag men sen såg jag mina sprickor likt ett spindelnät över min själ. Livet ger och tar och för mig var det år av mobbing i olika delar av livet.
Men i sprickorna ...
Det finns en väg bort ifrån smärta och för mig har det gått genom smärtan. Att våga möta det som gör ont och inte fly från dess sida utan möta den, erkänna den och låta des makt avta över mitt liv.
Alla människor ser inte var de kliver och förstår inte vad de gör. Alla ser inte hela du och att du var under deras fötter. Andra kliver med flit och tar vad de kan. Mitt vapen är att förlåta, inte att säga att det var ok utan att ha modet att inte tillåta deras handlingar och ord få mitt liv på paus.